Nu har vi varit i Sverige i 2 månader. Men ändå går tiden så otroligt långsamt. Det blir väl kanske så när alla de vanliga rutinerna och livet liksom har satts ur spel.
Det är ju så att E har fått den här löjliga sjukdomen. I båda ögonen dessutom. Fast det vänstra ögat finns inte kvar. Det opererades bort i måndags förra veckan. Och efter det har vi mått bra. Trots allt. Hela familjen har mått bra, och E har varit pigg och glad som en lärka. Helt otroligt vad de klarar barnen. E har varit på storasysters skola 2 gånger, och de andra barnen stirrar hej vilt och frågar en massa frågor. E verkar mest njuta av uppmärksamheten och jag försöker förklara så gott det går. Det funkar helt enkelt.
Imorgon ska vi till ALB för nästa behandling för det högra ögat är ju kvar, sjukt, men ska bli friskt. Det har vi tänkt oss.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
10 comments:
Kram på er alla. Hoppas allt går bra med det andra ögat. Vilken liten kanontjej ni har.
Men åh, så otäckt och ledsamt. Jag håller tummarna för er att allt går bra. kram.
oj,vad trist och ledsamt. Håller tummar och tår för nästa ingrepp!
Jag har undrat varför ni är tillbaka i Sverige (och såklart haft mina misstankar). Nu vet jag. Skönt att höra att E och ni andra mår förhållandevis bra trots allt. Tänker på er. Stor kram.
Tack hörrni! Vi är vid relativt gott mod ändå får jag säga.
Skönt att höra att ni trots allt svårt är så positiva. kram
Gunilla - det går!
Nej, vad hemskt att hon fått en sådan sjukdom! Livet tar ibland oväntade - och inte helt angenäma - vändningar. Men visst fascineras man ändå av hur anpassningsbara barn är? Vår dotter drabbades nyligen av en njursjukdom, men både sjukhusvistelse och behandling går förvånansvärt bra. Hoppas allt går bra för er!
Skickar en stor kram och förundras över hur stark och modig er dotter (och barn i allmänhet) är!
Helena - det är helt helt otroligt faktiskt. Hoppas din dotter blir bra!
Veronica - tack! Ja barn är förunderliga!
Post a Comment