Tuesday, October 26, 2010

Joråsåatte

Nu har vi varit i Sverige i 2 månader. Men ändå går tiden så otroligt långsamt. Det blir väl kanske så när alla de vanliga rutinerna och livet liksom har satts ur spel.

Det är ju så att E har fått den här löjliga sjukdomen. I båda ögonen dessutom. Fast det vänstra ögat finns inte kvar. Det opererades bort i måndags förra veckan. Och efter det har vi mått bra. Trots allt. Hela familjen har mått bra, och E har varit pigg och glad som en lärka. Helt otroligt vad de klarar barnen. E har varit på storasysters skola 2 gånger, och de andra barnen stirrar hej vilt och frågar en massa frågor. E verkar mest njuta av uppmärksamheten och jag försöker förklara så gott det går. Det funkar helt enkelt.

Imorgon ska vi till ALB för nästa behandling för det högra ögat är ju kvar, sjukt, men ska bli friskt. Det har vi tänkt oss.

10 comments:

Alison said...

Kram på er alla. Hoppas allt går bra med det andra ögat. Vilken liten kanontjej ni har.

Frida said...

Men åh, så otäckt och ledsamt. Jag håller tummarna för er att allt går bra. kram.

Typ trettiosex said...

oj,vad trist och ledsamt. Håller tummar och tår för nästa ingrepp!

David said...

Jag har undrat varför ni är tillbaka i Sverige (och såklart haft mina misstankar). Nu vet jag. Skönt att höra att E och ni andra mår förhållandevis bra trots allt. Tänker på er. Stor kram.

Anna said...

Tack hörrni! Vi är vid relativt gott mod ändå får jag säga.

gunilla said...

Skönt att höra att ni trots allt svårt är så positiva. kram

Anna said...

Gunilla - det går!

Helena said...

Nej, vad hemskt att hon fått en sådan sjukdom! Livet tar ibland oväntade - och inte helt angenäma - vändningar. Men visst fascineras man ändå av hur anpassningsbara barn är? Vår dotter drabbades nyligen av en njursjukdom, men både sjukhusvistelse och behandling går förvånansvärt bra. Hoppas allt går bra för er!

Veronica said...

Skickar en stor kram och förundras över hur stark och modig er dotter (och barn i allmänhet) är!

Anna said...

Helena - det är helt helt otroligt faktiskt. Hoppas din dotter blir bra!

Veronica - tack! Ja barn är förunderliga!