Döttrar och ekonomi

Vi har ju 2 högt älskade döttrar, och dessa döttrar är också ofta en påminnelse om hur bra vi har det. Bara döttrar och inga söner är inte sällan en katastrof för familjer här. Det jobbiga systemet med Dowry lever i allra högsta grad, trots att det varit förbjudet i 47 år, och att gifta bort en dotter kan i runda slängar kosta en 5-6 lakhs. (1 lakh = 100 000 Rs = 15 000:-). Nu vet jag inte hur mycket Manu tjänar per år, men vi betalar honom 300 Rs om dagen. Han har 2 döttrar.

Det går framåt...

Det här fina trädet från Marimekko har vi haft som gardin i Sverige, men här passade det inte riktigt, så vi beställde en träram som maken spände upp det på. Det blev mycket fint! Egentligen ska trädet nu få hänga i det ena badrummet, på den här väggen i lek/gästrum ska den fina pandan hänga så smånigom. Och till lekhuset ska vi beställa en quiltad matta i någon fin färg. Ja, så ska inte sladdarna hänga sådär heller då, och väggen ska målas, och färgen kanske ska bort från bokhyllan, och så ska det in en stor och varm matta osv osv...

Men igår och i morse hade vi en allt-i-allo-kille här, Manu, som byggde en säng till det här rummet. Han kommer nästa helg också och bygger bänkar med inbyggda skohyllor till glasverandan. Total kostnad, 600:-, material inräknat.

Takfönster

Vi har väldigt indiska, men praktiska takfönster. Innertaket är veckad hårdplast, målat vitt förutom på de ställen där fönstrena är. Utanpå ligger tegelpannor, med glas i!

Uschlig teknik

Ingenting vill riktigt funka med våra datorer ikväll. Men jag fick till slut upp lite bilder från telefonkameran på Flickr. Ett gäng med bilder från dekorationerna till Independence day bland annat.

Oh the irony...

De senaste veckorna har det slagit mig - att här bor jag på en plats där höstkläder är mer eller mindre användbara typ 10 ånader om året. Och här sitter jag utan möjlighet att någonsin vara i Sverige när de säljs i affärerna. Förvisso har jag inte heller råd att köpa kläder från Sverige i någon större utsträckning - men Oh the irony. Höstkläderna om är de allra allra bästa... Suck.

Om rakningar

Jo men nu har jag i alla fall lyckats betala nagra rakningar! Aven om jag holl pa att bli smatokig pa kuppen. Det gar inte att betala rakningar och vara lite trott har. Ungefar sadana har brev ska man skriva.

Till: Ekonomi ansvarige (sjalvklart kommer hon dock aldrig att se detta brev)
Fran: Anna Kagedal, bibliotekschef
Amne: Betala en rakning

Kan ni vara sa snalla och betala den har fasthaftade rakningen med det har numret till det har foretagen och den har summan. Dra pengarna fran det har kontot.

Tack sa mycket.

Anna Kagedal, biblitoekschef.

Sen skriver jag ut dem och skriver pa pappret. Ger alltihop till mina anstallda. De kollar att jag har gjort ratt, tar en kopia, for in brevet i registret och skickar var ayah med det hela till ekonomikontoret ungefar 30 meter bort.

Detta ar den enkla varianten.

Ofta gar det till sahar, ungefar som ovan, fast i stallet: Kan ni vara sa snalla och be banken om en check som jag sen kan skicka till foretaget. Skicka sedan checken till mig sa kan jag skicka den till foretaget. Samma procedur som ovan och ungefar en vecka senare sa far jag checken, skriver ett brev till foretaget, skriver ut och skriver under, samt ger till mina anstallda som tar kopior pa det hela, skickar brev plus check, ger kopian till mig som lagger det i en mapp "arkiveras" och sen nagra dagar senare sa kommer nagon och arkiverar det hela at mig. Nar checken har natt foretaget sa skickar de ett kvitto, som ocksa arkiveras.

Alla som nagon gang har traffat mig i verkliga livet torde veta att det i princip ar en omoljlighet for mig att halla reda pa ett papper langre an 5 minuter.

Nu borjar det bli svamligt.

Jag har bestallt en massa grejer och betalat med kreditkort. Jag har annu inte kommit dit attt kreditkortsrakningarna ska betalas. Jag fasar for detta. Jag har sakerligen tappat bort nagot papper innan dess.

Det gar sakert till pa nagot kranglig satt med mycket papper i Sverige ocksa. Men dar slipper jag gora det.

Om boksignering, oproduktivitet och personalkonsert

Nu har jag varit i en timme pa jobbet, och det kanns som att jag inte kommer att fa nagot gjort idag. Klockan 16.45 kommer en av lararna pa skolan (som for ovrigt var larare har aven nar jag gick har for 17 ar sedan) att ha en signering av sin nya bok Trees in India. Jag ska kopa ett exemplar till min kare make.

Ikvall ar det konsert med personalen pa skolan. For nagra veckor sedan kom det upp ett litet anslag dar man skulle skriva upp sig om man ville framfora nagot musikstycke pa personalkonserten. Jag blev alldeles full i skratt, eftersom jag bara kunde forestalla mig uppslutningen pa en svensk arbetsplats.... Naval, det har ar inte Sverige. Pa anslaget stod aven att inget stycke fick vara langre an 10 minuter langt. Listan blev full. Vi har inte bestamt om nagon av oss vuxna ska ga pa konserten eller inte. Det vore lite roligt faktiskt, men samtidigt sa ska jag vara "forklade" i morgon kvall pa filmvisningen for studenterna, sa vi kanske stannar hemma och tar det lugnt i stallet.

Bibmbokatastrof i vardande

Det tog mig aratal att hitta den perfekta mascaran, och nar jag val hittade den for nagra ar sedan, sa har jag hallit fast vid den, och amnar sa fortsatta. Jag pratar forstas om Kanebo 38 grader, svart, normal borste.



Sa min plan var att kopa med mig ett gang pa flygplatsen i Bryssel pa vag hit. Men - de salde inte Kanebos mascara dar. Surt. Men jag hade i alla fall nagra med mig, av nagon outrgundlig sa var alla oppnade redan dock. Och nu borjar de fallera. Kanebo verkar inte sta att finna i min narhet.



Sen har jag helt ovantat blivit beroende av en ny produkt. Tinted mineral moisturizer med SPF 20 fran FACE stockholm. Och den haller helt klart pa att ta slut.



Nu sager ni saklart snart - men halla - strawberrynet! Ebay! Bestall av nagon har hemma sa skickar vi! Jo, det ar alla bra forslag. Tyvarr ar det dock sa att det inte finns nagra garantier pa att paket kommer fram hit. Ofta forsvinner de. Och bada produkterna ar lojligt dyra anda i forhallande till var ekonomi har, sa jag vill helst inte riskera att de forsvinner. Sa jag forsoker klara mig tills november nar min syster med familj dyker upp, och hoppas att hon kan ta med sig nagra stycken.

Ouppnaeligt vill ha.

Sjukt fint hos Minimarket. Bilder hos Eleonore (Grattis till nya jobbet forresten Ele!)

Jag vill ha nyckelpigetrojan, och sa hoppas jag pa finfina lagskor.

Stora nyheter

Nu ar det klart att var 3-aring borjar skolan pa mandag. Hon har verkligen langtat efter ett sammanhang med andra barn, dagisvan som hon ar. Vi ville egentligen inte att hon skulle borjar riktigt an, men det ar sa fa barn som gar i preschool och kindergarten, sammanlagt ar de bara 4 st. Sa darfor startas nu en play-school for de barn som har fyllt 3 ar, men inte 3 ar och 7 manader. Kraven ar att barnen kan ga pa toa sjalva, har fyllt 3 ar, ar barn till personal pa skolan, och klarar en inskolning pa en vecka.

Skolan kommer dock bara att vara 2 timmar efter lunch, sa vi hoppas att det ska bli bra for var alskling. Att hon ska kanna att hon har ett sammanhang, far leka, samt trana sig pa engelskan.

Om 3 veckor ar det Field trip week. De aldsta eleverna aker da pa en veckas resor till Andamanoarna, eller Kerlas backwaters eller andra stalln som ar relaterade till nagot amne som de tar i skolan. Smabarnen aker bara pa dagsturer, och Erik ska folja med pa Veras. En dag ska de till exempel aka ner till "the Potterys shed" som ar ett projekt som har startat dar folk fran trakten drejar produkter som sen saljs till turister och andra rika manniskor. Det verkar som en rolig och bra field trip for 3-5 aringar.

Status

Forbereder dagens biblioteksradsmote. Har lyckats knapa ihop en "opening prayer".

Status

Det gick snabbt att bli Jaiku-beroende. Och nu har Jaiku legat nere sen i fredags. Kanske man skulle ta och blogga nagra valdigt korta inlagg i stallet da. Just nu - vi har tydligen hundvalpar i garaget. Kanns sadar om jag ska vara arlig.

Min andra blogg

Nej, om man skulle ta och se om man kom ihag hur man bloggade pa grossessan hos Mama? Naha, nu verkade natet sega ihop totalt. Far bli en annan gang. Det ar bilder involverade.

Gooooodis

Om jag hade varit i Sverige nu sa hade jag gatt raka vagen till affaren och kopt smagodis. Jag ar mest sugen pa:

• mjuka stora kola/lakrits S
• harda kola/lakrits bumlingar
• polly
• svampar
• kokosprickar

Update: Jag sitter ju inte helt i sjon, jag harmed mig ratt mycket svenskt godis. Men tanken ar ju att det framst ska ga till lordagsgodis till Vera. Men idag lyxar jag med fruktbrio och turkisk peppar i alla fall.

Bilder

Det finns lite nya bilder i Flickr nu, for er som ar kompisar med mig dar. Man far inte lagga ut bilder pa skolbarnen harifran, och det finns ffa bilder pa de fantastiska koreanska kladerna fran independence day.

Det ar inte bara roligt jamt

Jag undrar hur lang tid det kommer att ta innan man lar sig hur saker och ting fungerar pa skolan. Bocker koper man oftast med checkar som man skickar med posten (modernt?), jag overtrasserade kreditkortsgransen forra manaden, eftersom jag inte visste att det fanns en ganska lag grans pa det per manad. Foljden blev att en massa bestallningar som jag hade gjort inte kunde genomforas utan jag blev tvungen att ordna andra satt att betala. Men da valde jag bankoverforing i stallet for checkar i de fall dar det var mojligt. Det kan jag leva med.

Jobbigare ar att vanja sig vid den vanliga indiska seden att om man inte har ett positivt svar pa en fraga, da svarar man inte alls. Alltsa - om jag mailar och fragar om jag kan bestalla en bok fran ett stalle - da svarar de inte om de inte kan. Jobbigt. Overhuvudtaget ar det jobbigt att bestalla bocker.

Overhuvudtaget sa pendlar jag mellan att kanna att - ja men idag har jag nog viss koll pa vad jag haller pa med - och - nej nu har jag ingen koll overhuvudtaget. Jag klarar det inte. Idag var en dag 2. Surt.

Helgen i korthet

En sak som ar valdigt viktigt nar man flyttar till ett sadant har stalle, ar att man lyckas uppratta ett fungerande socialt liv. Onskvart ar ocksa att man hittar vanner som kommer att stanna kvar lite langre, for vissa betyder det langre an 3 ar, for oss just nu, i alla fall langre an ett ar. Den har biten tror jag kommer att fungera ratt bra, i alla fall som det kanns nu.

I lordags morse hade vi en riktigt dalig dag, men maken och jag sov i skift, som vi brukar gora nar de behovs. Dvs en av oss, oftast jag, gar upp med barnen och ater frukost, klar pa oss och pysslar pa tills man (jag) inte orkar langre. Da vacker man (jag) maken som kliver upp och sen sover jag nagra timmar. Brukar funka bra, men hela lordagsformiddagen gar ju at. I lordags hade vi gjort sa men alla var anda lite trotta och sura. Da kliver en hel barnfamilj in genom dorren och fragar om vi inte vill folja med pa en battur pa sjon. Sant hander ju aldrig i Stockholm. Men det raddade verkligen var dag - sa den blev en toppendag i stallet for en bottendag! Sen hade vi bjudit hem ett amerikanskt par med en son som ar lika gammal som E pa te, och det var ocksa supertrevligt.

Igar sa gjorde vi inte mycket forutom att vi tog en taxi nagra kilometer till rottingmobelaffaren, och bestallde 2 stolar och ett bord som vi ska ha ute i tradgarden. De ko hemlevererade bara for nagon timme sedan - sa det var en ovanligt smidig affar! Fina och bekvama var de ocksa.

Define

Jag ar verkligen tacksam over Googles define: funktion. Jag far anvanda den standigt och jamt har. Ord som jag har "slagit upp" genom denna funktion nyligen:

• stoked
• diligence

En kollega var "stoked" efter att ha fyllt i en liten undersokning om Web 2.0 som jag hade gjort. Och en kille i Australien, vars rakning jag hade missat att betala, appriciated my diligence in this matter.

Modet hanger med....

Ar det inte lite lite underligt dock, att en av de trevligaste har som jag hanger lite med, jobbar som stylist hemma i USA? OK - mest barnstylist, men anda.

Alltsa det ar ju inte underligt att en stylist ar trevlig ;), om nagon trodde det var sa jag menade.

Om bloggens titel

Deeped undrar varfor ens blogg heter som den heter. Med min forra blogg var det ju enkelt. Jag heter Anna, sa foljdaktligen hette den Annas blog. Nar sen Malin hoppade pa som skribent pa bloggen sa foll det sig naturligt att kalla den for Annas blog feat. Mel E, eftersom Malin kallades just for Mel E pa jobbet. (Detta ar en historia i sig sjalv, men hon hette forut nagot pa B i efternamn = Mel B, och den andra Malin pa jobbet hette foljdaktligen Mel C. Nar sen Mel B bytte efternamn sa fick det bli Mel E, aven om den ursprungliga Spice girls kopplingen inte langre var lika enkel att gora.)

Nar jag skulle starta den har bloggen sa tyckte min kare make att den skulle heta "Life is like a box of Barfi" efter Forrest Gumps lite mer beromda "Life is lika box of chocalate - you never know what you're gonna get". Jag tyckte det var ett passande citat for en blogg som handlar om att lamna ett fast jobb, bostadsratt och slakt och vanner i Stockhom/Sverige for att flytta till en kristen internationell skola i en hala pa en bergstopp i sodra Indien. You never know what you're gonna get i Indien. Men det ar ju en del i det fantastiska har. Och Barfi - det ar indiska sotsaker med kondenserad mjolk som bas i stallet for choklad, som kommer i en massa olika former och smaker.

Daremot sa kortade jag ner det hela till bara "A box of barfi" eftersom jag tyckte det blev for langt annars.

Update: Sorry tasteto, and sacatomatao - tell me if I cant use your photo.

Roliga onskemal

Nu ar det minst 10 personer som har fragat mig om jag kan bestalla modetidningar till dem. Jag bestaller - de betalar. Jag masta gora en lista pa vilka tidningar som skickas hit och vad de kostar. Och kanske tom bestlla nagra fler till biblioteket. Nu har vi bara indiska Femina....

A video I am showing this morning...

Testar lite

Bara testbloggar lite infor morgondagens presentation. Skpannande apnnande, ska vi fa feed demon att fuka....

Fråga till skodepositen

Malin - lämnade jag en eller två flyttkartonger med skor hos dig? Jag har uppenbarligen bara skrivit upp innehållet i en låda, men nu hittar jag ingen info om var jag till exempel har lagt mina flätade svarta pumps - du vet de där som jag hade väldigt mycket på jobbet, och har ett par exakt likadana fast i rött också?

Sen har jag kommit på att jag behöver mina Frye-boots, kan jag beställa fram dem till min systers packning?

Om blojor och snallhet

Vi anvander tygblojor till barnen har (bara nattetid till 3-aringen). Det ar inte mojligt vare sig ekonomiskt eller miljomassigt att anvanda engangsblojor, vi far inte ens kasta dem i soporna utan maste elda upp dem i kaminen om vi anvander nagon enstaka engangsbloja. Vi hade med oss 2 par ullblojbyxor somjag kopte hos fina och snalla Cilla dagen innan avfard. Sen fanns det ett gang plastiga blojbyxor kvarlamnade av den familj som bodde i det har huset innan oss, tillsammans med ett gang vikblojor och inlagg. Sa vi klarar oss ratt bra. MEn ullbyxorna ar sa ofantligt mycket battre an de plastiga, sa jag ville anda fa tag pa nagra till. Det slutade med att jag bestallde 2 par hos Mia pa babyboden. Plus ett paket snappi - som man spanner ihop vikblojorna med. (Later det som grekiska? Det ar inte sa svart som det later :) Nu till det snallaste. Mia kollade upp vad det skulle kosta att skicka till Indien, sen skickade hon blojbyxorna som gava och la inte med nagot kvitto sa att vi inte skulle riskera tull, och inte nog med det, hon la med ett extra par blojyxor som hennes dotter haft, samt ett extra paket snappi. Nar folk gor sant dar mot helt okanda manniskor sa kan jag bli helt gratfardig av varmekanslor inombords.

Fa saker gjorda!

Det tar ju lite tid att fixa saker har, och framforallt maste man lara sig att tjata om man vill ha nagot gjort, framforallt fran skolan. Det tar litetid att lagga undan tankar som: men jag fragade ju faktiskt forra veckan och da sa de ju att de skulle fixa... och i stallet bara ringa och ratjata helt enkelt. Men vi lar oss. Det ar ocksa sa att man i princip aldrig far ett negativt besked. Om jag ber nagon gora nagot, och det inte lyckas. Da far jag inte veta det, forran det mojligen lyckas i nagon obestamd framtid. Vet man bara om att det ar sa, sa ar det ju inga problem. Vill man veta sa ringer man bara och fragar. Vilket vi nu gor. Hm, lang utvikning har.

Vad jag skulle komma fram till var att vart kylskap ar alldeles for kallt. Det ar ungefar 0 grader, trots att vi har den "varmaste" installningen. Vi har flera ganger bett dem som vi kopte kylskapet genom, att ringa och be nagon komma och titta pa det. Men i onsdags sa gick forst Erik och fragade, och sen ringde jag pa torsdagen, och igar, pa sjalvaste nationaldagen, sa ringde det pa eriks mobil. Det var en kille som var engelsktalande medfoljare sjalva reparatoren fran Samsung. De hade akt motorcykel upp fram Madurai, och ville nu komma och kolla pa kylskapet.

De hittade dock inte fram till oss sa Erik fick ga ner pa stan och hamta dem. Sen demonterade de typ hela kylskapet i ca 1 timme, innan de kom fram till att det saknades en del, som skulle bestallas och sen kommer de tillbaka om en vecka och satter dit den. Innan de akte ner till Madurai igen sa ville de ta bilder pa sig tillsammans med E. Vilket de fick.

Ordningen aterstalld.

I forrgar bestamde vi oss for att vi inte klarar oss med bara en dator, utan att vi behover varsin. Sa igar fragade vi it-killen och kompisen Rudy om vi kunde bestalla en genom honom. Jajeman, och om vi bestamde oss fore klockan 15 samma dag sa kunde vi fa en snabbt. Det gjorde vi. Och nog gick det snabbt. Vid lunch idag hade den kommit och klockan 16 fick jag den installerad och klar. Tjoho! Sa nu sitter jag har och skriver pa var nya laptop. Iofs har den ju bara engelskt tangentbord, men det gar ju ganska bra anda. Hoppas det gar bra att lasa ocksa. Jag ska forsoka klura ut hur man lagger till de svenska tecknen sa att man kan fa snabbkommandon for dem i alla fall.

Andreas har en kompis i Sverige som forsoker fixa Bolibompa i komprimerade filer. Vore ju inte helt fel om vi kunde fa tag i dem pa nagot satt....

Finfina skor

Kande plotsligt hur gammal modebloggariver svepte over mig i och med forra inlagget. Och jag maste blogga de har skorna som Eleonore bloggade om igar. De AR sa snygga. Fullkomligt omojliga att bara har i och med klackhojden (och jag ar nog anda inte villig att betala en manadslon for ett par skor, aven om manadslonen ar liten), men o sa snygga. Kan ingen hitta ett par ungefar likadana, med halften sa hog klack och till ungefar en femtedel av priset eller sa? Naja, det kommer val nagon kedja snart och uppfyller min onskan.

Jag kanner starkt att jag har missat att ta med mig ett par snygga svarta basskor att ha jamnt. Detta maste pa nagot satt atgardas.

Bea o bibliotekarierna

Titta vilka fina blusar Bea Szenfeld har designat som arbetsklader for transportforetaget DHL. Jag vet inte riktigt varfor DHL-medarbetarna blev stylade till bibliotekarier (som de enligt pressmeddelandet ar), men fint var det i alla fall. Jag skulle garna ha en san blus pa mig pa jobbet. Men sa ar jag ju bibliotekarie ocksa. Malin och Asa kanske sag dem live pa visningen haromdagen.

Telefonsamtal

Inom skolan och till husen pa skolans olika bostadsomraden anvander man bara en tresiffrig anknytning for att ringa. Det ar ganska enkelt att lara sig for en trearing. Detta gor att jag far ganska manga trevliga samtal hemifran. Alldeles nyss ringde det:

- Anna in the library!
-----------tystnad med ettaringsbabbel i bakgrunden------
- Halla Vera!
- Mamma, jag vill sitta bredvid dig pa lunchen!
- Klart att du ska! :)
- Du ska sitta mellan mig och E.
- Okej sa gor vi.
- Hej da!
- Hej da alskling!
Klick

liten husfilm

Här är en liten film runt vårt hus som maken tog häromdagen. We like it! Idag skulle det egentligen ha kommit en trädgårdsmästare och rensat upp lite i rabatterna, men ingen kom. Vi får leta vidare.

kvällssvammel

Klockan är 22.22 och det är egentligen lite senare än vad jag brukar gå och lägga mig nuförtiden. Ännu märkligare är det att maken redan sover sedan en knapp timme! Jag hade två saker att göra inna jag går och lägger mig,varav jag har hjort det ena - jag har satt kameran på ladning. I morgon bitti ska vi ta oss runt hela sjön som morgonpromenad är tanken, och just nu spelar vi in filmer på allt vi gör till ett litet projekt som vi håller på med, så kameran måste vara laddad. 6.15 bör vi vara ute ur huset. Med andra ord, jag borde verkligen gå och lägga mig. Men först ska jag väl även sortera tvätten som jag lovade. Med tanke på att det är det enda som jag behöver göra med tvätten så borde det ju vara lätt avklarat. Jag känner att detta blir ett otroligt svamligt inlägg. Bäst att avsluta det genast. Och bäst att jag inte sover middag fler gånger, om jag ska bli så här pigg.

Jaiku och lite ekonomi

Som ni ser till hoger sa har jag skaffat Jaiku, det vill saga ett extraprogram for snabblogging via mobilen, eller statusuppdateringar a la facebook om man sa vill. Den uppdaterar jag lite oftare via SMS, trots att det kostar 5 rd per SMS. Vilke an sa lange kanns overkomligt, men snart kommer jag nog att borja tanka "Hm, det ar ju en hel kanelbulle, eller en kopp kaffe, eller 3 bananer, eller en hel pase med fargglad appalam, nej jag vantar tills jag har tillgang till internet."

Vi lever ju fortfarande med svenska pengar i huvudet - alltsa vi oversatter allt till kronor. Det ar livsfarligteftersom vi tjanar ganska fa indiska rupier. Men jag funderar anda svagt pa en iphone nar den lanseras har snart. Den kommer tydligen att kosta kring 12000 Rs = 1800:-

Hjalp men kul

Usch vad fult formaterat det senaste inlagget var. Naja, nagon dag kanske jag orkar fixa det. Just nu skriver jag egentligen bara ett inlagg for att testa en reader. Jag mailade namligen till VP (Vice Principal) haromdagen och erbjod mig att halla i en tisdags-ProD. Ett ratt trevligt pafund tycker jag - pa tsdagsmorgnar mellan 8-9 sa ar det ProD
= Professional Development. Da finns 4 sessioner att valja mellan, eller ja det ar ju sa att man maste valja en, och ibland sa maste man ga pa en viss, men ja ja... Hursomhelst. DEn 12:e ska jag i alla fall halla i en. HJALP! Jag trodde i min enfald att de var lite mer planerade an sa, men nu ska jag alltsa halla i en redan om en dryg vecka. Jag vet inte hur jag ska lagga upp det, eller ens vad jag ska prata om, eller hur jag ska prata om det. Men jag vet att jag pa nagot satt ska forbereda detta till nasta tisdag, och att jag kommer att vilja gora nagon slags "vad vill ni lara er" grej av det hela. Nu onskar jag verkligen att jag hade en liten grupp att kalla in. Malin o Malin, Carina, Asa o Erik, skulle ni kunna titta forbi mig under helgen?

Fast anda - det ar ju sant har jag VILL gora! :)

En händelse från gårdagen

Ursprungligen en kommentar hos Sara.
Jag gick till Spencers, ett ställe där man faktiskt kan handla ganska
många olika saker på samma gång.

Jag handlade för 1800 Rs, vilket är en rätt stor handling. Jag skulle
betala med kort. Kortet var Declined. Jaha. Försöka igen. Och igen.
Nähä. Jag visste att jag hade pengar på kontot så jag sa att jag går
till bankomaten då. Ok. Kom fram till Bankomaten. Där stod en gubbe och
sa att pengarna var slut i bankomaten men att de skulle komma om 30-45
minuter. Äsch. Jag gick till nästa bankomat. Den ville inte heller ge
mig några pengar. Det finns visserligen ytterligare en bankomat här, men
jag gissade att inte heller den skulle funka så jag gick hem. Kollade
bankkontot. Hade ännu mer pengar än jag trodde. Ringde affären och sa
att jag eller maken kommer och hämtar imorgon. Åt middag. Insäg att
katten hade slut på mat. Maken gick till bankomaten. Den hade nu fått
pengar igen. Maken gick till affären och hämtade grejerna som stod
klarpackade i mina medtagna shoppingväskor. Allt frid och fröjd.

Under hela den här sessionen så tänkte jag. Tänk vad stressad och
irriterad jag hade blivit på detta i Sverige. Här bara - jaha ja inga
pengar här - nähä då går jag hit - nähä då går jag hem. Helt lugnt.
Detta är varför jag gillar Indien - det är ingen ide att bli stressad,
så då blir jag det inte. Rätt skönt faktiskt.

Morgonstunder

Det här är vad jag njuter av på mina morgonpromenader runt sjön. Jag brukar gå ut någon gång mellan kvart över 6 och halv sju. Det är lugnt, stilla, ofta lite sol, man möter några andra hurtiga människor, några kor och så ser man den här roliga lilla runda båten som en kille paddlar runt i. Jag är osäker på vad han gör dock.

Här ser man Sai Babas residens, det sägs att han brukar vara här i januari nuförtiden. Och här en annan bild på runda båten.

Gaur on campus!

Alltså det syns inte så värst bra på dessa bilder hur stora de är. Men den här killen har nog en mankhöjd på ca 2 meter.

Några fler bilder också.

Det är dock grannens hus på bilden.

En helt vanlig rapport

Erik ringde just och sa att det hade kommit 2 bison/gaur och stallt sig i tradgarden och tittat pa honom och barnen nar de lekte i sandladan. En var stor och en var jattejattestor. Och en av dem hade bajsat pa varat hus i natt. Bokstavligen PA varat hus.

Tangentbord

Ibland undrar jag om jag är lite korkad helt enkelt.

Jag har försökt att logga in I vårt Textlink-system, ett separat* biblitokssystem för våra “textbooks” en hel massa gånger, men aldrig lyckats. Av någon outgrundlig anledning trodde jag att det var fel på login/password. Trots att jag inte fick något sådant felmeddelande. Men igår trillade polletten ner. Efter viss möda. Jag försökte väldigt länge idag att gora en skärmdump. Jag försökte trycka på print screen typ 1000 gånger men det fungerade inte. Jag funderade på om jag var korkad, knäpp eller tja, galen. Tills slut insåg jag att det kanske var knappen som
var trasig.

Ok åter till textlink. I dag försökte jag återigen att logga in I systemet utan att lyckas. Men plötsligt slog det mig, om Prnt Scrn knappen är trasig – så kanske även F-knapparna är det? Jodå, så verkar det vara. Och ännu ett problem i den har biblitokschefens vardagsliv verkar vara löst (eller det är väl en sanning med modifikation, det lär väl ta ett tag innan jag far ett nytt tangentbord ;).

*Gissa om detta är en av grejerna jag tänker åtgarda så småningom?

Kvällens händelser....

I eftermiddags borjade jag ga pa yoga vilket var valdigt avslappnande. E och jag ska nog forsoka ga varsin dag i veckan. Just innan jag sprang till yogan sa fragade dock dramaläraren här om jag inte ville komma hem till henne o dricka ett glas vin och beställa lite mat som man inte så lätt får tag på här. Det lät ju trevligt så jag tackade ja. Grejen här är att det blir kolsvart klockan 19, och taxibilarna slutar gå klockan 20. Inte helt vältajmat kan man tycka. Nåväl. Jag gick i alla fall iväg klockan 20 med min ficklampa längs en kolsvart vägsträcka, tack och lov så är det ganska korta avstånd så det tog mig inte ens 10 minuter att komma fram. Kvällen var trevlig, men vid 22-tiden kände jag mig trött och ville gå hem. Jag och den andra gästen gick längs en belyst väg ner till huvudcampus och sen gick jag vidare längs en upplyst väg hem till vårt campus. Väl framme så öppnade vakten grinden och jag slank lättad in. Han frågade dock om han inte skulle följa med mig till dörren, men eftersom det var relativt upplyst tackade jag nej. Det kommer jag aldrig mer att göra. När jag var 5 meter från dörren så hör jag ett frustande ljud och rycker till med ficklampan i riktning mot ljudet. Några få meter ifrån mig står en jättestor, och jag menar verkligen JÄTTESTOR, bison (egentligen är det en gaur, men kallas bison)och äter upp våra buskar. Tack och lov så springer den iväg åt ett håll och jag springer i rasande fart mot dörren, slänger upp den och rusar in. Wow, det var en adrenalinkickvill jag lova. Shit. Den var garanterat en bit högre än mig i mankhöjd. Och här har jag gått och surat över att jag ännu inte sett någon. Ärligt - det gör inget om det dröjer innan jag ser någon igen.I alla fall på det avståndet. Och med den överraskningseffekten.

Man missar en del

1994 fick jag reda pa Curt Cobains dod 2 manader senare genom att lasa det i en gammal Vr som jag hittade hos min syster i Indien. Idag slank jag in pa SvD och insag att Brangelina fick sina tvillingar for 3 veckor sedan! Undrar vilka spannande saker som jag missar helt och far reda pa aratal senare....

Good times are coming!

Chat tva systrar emellan.

Anna: ja precis!
om vi forst aker till mahab
och sen till madurai/kodai
och sen ner och fira nyar kanske i kovalam eller varkala
och sen lite backwater trips
sa ar det nog ratt lagom
man vill ju inte resa runt lika mycket med smabarn

Åsa: det låter inte dumt alls, jag kan tänka mig pondi
och auroville också*

Anna: Ja men det ar ju perfa faktiskt.

* Kommer alltsa in mellan Mahab och madurai/kodai for er som kanske inte kan sydindien pa era 5 fingrar

UPDATE: Mahab = Mahabalipuram/Mammallapuram och pondi = pondicherry/puducherry, for er som kanske inte forstar forkortningar av sydindiska stader

Systembiblitokarie wanted!

Finns det ingen snall systembibliotekarie dar ute som kan komma hit och hjalpa mig med systemet? Suck. Jag antar att det inte ar mycket att gora annat an att lara sig sjalv. Naja, det ska val forhoppningsvis ga det ocksa...

Men sjalvklart...

Forra arbetsveckan slutade i frustration eftersom jag inte lyckades fa igenom mina bokbestallningar eftersom det kreditkort jag anvande tydligen inte funkade. Kruxet var att jag hade anvant det tidigare fran andra sajter sa jag forstod inte riktigt vad problemet var. I morse bestamde jag mig for att i alla fall bestalla fran samma stalle, men med den enligt mig betydligt krangligare (och defintivt langsammare) metoden att bestalle en check och skicka dit i forvag. (Hallo, om det var nagon som trodde att checkar inte lagre existerade - Welcome to India!). Men sen tog jag mod till mig och gick till var Finance director (en nagat barsk dam) och fragade om hon kunde forsta vad som var fel. Det kunde hon. Jag hade ju anvant kortet som anvands for att handla fran lander utanfor Indien, inte det som anvands for Indien. Sjalvklart, hur kunde jag inte fatta att det var 2 olika kort!!! ;)

Naja, slutet gott och nu har jag fatt igenom 2 bestallningar med ratt kort inom India. Puh, snart dags for lunch.

Lite mer helg

Äh - lite mer orkar jag väl skriva. Igår var vi på fika hos en amerikansk familj som har en son som är lika gammal som E. Familjen W som bl a har en 4-årig dotter som V leker med, var också där. Goda kakor, goda plommon, Gott kaffe! och trevligt sällskap.

I morse möblerade vi om i huset för att se hur vi ska ha det framöver, vi ska bland annat flytta ut matbordet till glasverandan och bygga fasta bänkar där. Det blir nog bra till slut!

I eftermiddags tittade vi på en Ultimate frisbee match innan vi gick hem och åt yoghurt med honung och nötter.

Klädköp

Jag köpte ju en tibetansk festklänning i fredags, men egentligen vill jag verkligen ha en mer vardagsbetonad Chuba, i helsvart, och med ett sånt fantastiskt förkläde till. Plus en lång ärmad blus som man har under. Det är så otroligt fint! Det ska nog bli ett sånt inköp snart. De kan vara i ylle, m a o perfekt att ha här i vinter när det blir riktigt kallt.

Ganska snart måste jag också skaffa några salwaar kameez, inte minst när man åker ner till slätten så känns det bra att klä sig rätt så tradiotionellt indiskt.

Tibetansk förlovningsfest

Söndag 3 augusti
Typiskt. En söndagseftermiddag. Hela familjen sover, inklusive Toby som ligger i mitt knä. Nere vid sjön pågå någon slags festlighet och det skjuts raketer (som låter LÖJLIGT högt, de skjuts över en sjö),spelas musik, tutas (nåja det tutas ovanligt mycket då) och ropas i högtalare. Och för mig är det omöjligt att sova i sånt oväsen, så jag tänkte –perfekt – då kan jag surfa och blogga lite. Tror ni nätet fungerar? Nix. Så när detta publiceras så är det väl någon helt annan tid och dag.

Det har varit en ganska händelserik helg. I fredags var vi bjudna på förlovningsfest, skolan tibetanske idrottslärare hade fest för sin dotter som nu är advokat i London. Eftersom det var på kvällen så stannade dock resten av familjen hemma. Tidigare på dagen hade jag, liksom ett litet gäng andra, inköpt en traditionell tibetansk festklänning i den tibetanska moderns butik. Superfin. Tyvärr glömde jag min kamera, men flera andra tog bilder så bilder kommer förhoppningsvis inom kort. Festen ägde rum på Kodaikanal english club och bestod av en ceremoni där först ett gäng gamla lärare till den blivande bruden berättade om henne, sen sjöng en annan gammal lärare en sång, prästen välsignade dem (trots att jag är rätt säker på att de egentligen är buddister) och hela det tibetanska samhället här välsignade dem med vita halsdukar. Sen gick alla vi andra fram och sa grattis trots att vi var många som aldrig tidigare hade träffat vare sig blivande brud eller brudgum (som var en brittisk kines).

Sen var det dags för mat ute i trädgården runt en stor lägereld. Mycket trevligt! Vid 9.30-tiden hade alla utom den tibetanska gruppen gått hem, och jag följde med några upp till ”baren” som var ett med lysrör upplyst rum med ett uppstoppat tigerhuvud på väggen. Där drack jag en halv Kingfisher innan jag åkte hem med våra grannar. (En sträcka på kanske en halv kilometer, men det var kolsvart och de hade ändå bil så… många åker verkligen onödigt mycket bil här.)

Helgen i korthet

Egentligen hade jag tänkt blogga en hel del ikväll men V ville titta på Madicken och kunde inte somna sa jag har inte haft tillgång till datorn, och nu är jag slut sa jag måste sova. Men vi har i alla fall haft en ganska bra helg! Tidigare i dag skrev jag ett offline inlägg om fredagen så det lägger jag i alla ut nu.